Trots snöslask-stormen i morse är det ett faktum - det är vår! Det mest ihärdiga vårtecknet här, i kvarteren runt mitt kontor, är varken krokusar eller tinande hundbajs.
Det är gubben med dragspelet, han som i många långa månader framöver, kommer plåga mig med klassiker som "Bella notte" och Tom Jones "Delilah". Han står några kvarter härifrån och ljudet studsar mellan husväggarna, långt iväg.
Ååh, vad jag hatar dragspelsgubben! Han är aldrig tyst. Han tar aldrig lunch. Han spelar samma låtar om och om igen. Inte ens med fönstret stängt kan man undgå honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar